Start » Elevblogg

Hemma på Helsjön

Fotograf: Janne Modin

Ungefär en månad har passerat sedan jag nervöst lastade in halva mitt liv i väskor och styrde kosan mot Helsjöns folkhögskola. Vad som skulle hända hade jag ingen aning om. Skulle jag trivas? Vilka skulle gå där med mig? Hur skulle boendet fungera? Och så kanske den största frågan: tänk om jag inte skulle passa in?

Kort sagt var jag mer än bara lite nervös under den första skoldagen – men min oro kunde inte ha varit mer obefogad. Redan efter eftermiddagens ”lära känna”- lekar hade nervositeten sjunkit betydligt, och på kvällen när jag och mina nya klasskamrater avslutade dagens ansträngningar med bastu och bad i Helsjön kändes vi redan som en sammanhållen grupp, trots att vi bara känt varandra i ett par timmar. Nu, efter bara ett par veckor, har jag redan börjat referera till internatet på Heljsön som ”hem”.

Under  dessa första veckor har förstås mycket tid gått till plugg och övande, men vi har även lyckats klämma in en hel del gemensamma aktiviteter på lediga kvällar – vi har hunnit med allt från volleyboll till ”Hem till Midgård”-maraton och vandringar på Texelberget. Dessutom har vi gjort en och annan utflykt med linjen! I början av september månad åkte vi exempelvis till Björkö för att prata om träningsmetoder och leka lekar tillsammans, och senare samma månad var det dags för ett studiebesök på en helt fantastisk konsert med Göteborgs Symfoniker.

Jag vet inte säkert vad de kommande veckorna kommer att föra med sig, men jag har goda förhoppningar om framtiden. Här är till och med ”vardagslunken” något att se fram emot!

/Karin Härefelt

Av Lena Ståhl | 110928

Två års tack och tänd toalett

Två år på Helsjön har swischat förbi i hisnande fart. Det finns ingen möjlighet i hela världen att sammanfatta allt det jag fått vara med om, alla de fantastiska människor jag har fått möta och den resan jag gjort sen jag flyttade in här i augusti 2008. Tack till alla er som har gjort och gör Helsjön till vad det är! Istället för att skriva om mina upplevelser väljer jag, som vanligt, att skriva om ”en sak jag kommit att tänka på…”.

För någon vecka sen filosoferade jag över varför det är självklart att man tänder lampan när man går på toaletten. Bara för att trotsa normen gick jag på toa i mörker några gånger. Lite som ett experiment. (Som tur är har vi underbara städerskor som städar toaletterna regelbundet, annars hade jag inte vågat!) När jag var sängliggandes i feber denna sista vecka kom jag på några orsaker till varför det kan vara bra att ha lampan tänd.

Tio orsaker att tända när du går på toa:
1. Du ser om det är kladdigt på golvet (särskilt bra om du är barfota)
2. Du märker direkt om toarullen är bak-och-fram
3. Andra ser att det är upptaget från den lilla springan över dörren
4. Du slipper trassla in fötterna i överfulla papperskorgstussar
5. Du har lättare att ”pricka rätt” som kille
6. Du ser om du fått mens/behöver byta mensskydd som tjej
7. Du ser på toalettpappret om du behöver torka dig en gång till
8. Du kan skåda din vackra spegelbild (”Varför ska man inte få säga att man ser bra ut? Vad är det för fel med det?”- Sitt livs resa)
9. Du slipper vara i mörker, om du tycker det är läskigt
10. Du kan läsa en tidning/bok/skriva dagbok om du blir sittande länge…

Varför det inte har varit självklart att släcka efter sig när man varit på toaletten i år kan jag inte förstå. Det finns nog mer än tio orsaker att SLÄCKA efter sig när man är FÄRDIG. Inte minst för att den som kommer efter ska se att det är ledigt. (För att den lilla springan över dörren är mörk.)

Fortsätt med Earth Hour och alla andra bra projekt nästa år, Karin, GPS-gruppen och alla ni andra! Och kom ihåg och släcka efter dig när du varit på toa! (Eller testa gå i mörker, bara för skojs skull!) Nu tuffar tåget vidare för mig. Hoppas vi ses någonstans på vägen!

Foto: Kattis

Stor sommarkram /Kattis

Av Katarina Lundberg | 100529

En plats att sakna

Det har varit långledigt och jag har haft tid att tänka. Att börja ana att av mina två år på Helsjön återstår det bara två veckor. Läskigt. Konstigt. På väg mot något okänt.

Jag vill därför- än en gång- ge en kärleksförklaring till denna plats. För Helsjön har fått mig att blomma. Inte bara vara ”eager to grow as a flower”, men att faktiskt få utveckla egenskaper som jag kommer att vara tacksam för resten av mitt liv.

När solen skiner är det roligt att gå ut och fota. Istället för att ha ett husdjur har jag en kamera som måste ”ut och rastas”. (Tips till alla pälsdjursallergiska!) Här kommer några foton med små tankar till:

Sånt som förgyller livet med doft och färg!

Ett hus att bli glad av.

Renare och klarare sjö får man leta efter!

På Texelberget kan solnedgången skådas.

Få blomma ut i sina egna färger!

Och se att "hemma" finns även i "borta".

Upptäcka skönheten i svamp.

Spela musik ihop och umgås med vänner...

... och få vara på en rastplats i livet. Här och nu.

För att sen gå vidare till...? Foton: Kattis

Av Katarina Lundberg | 100516

Teater i bibliotek

Klockan sex denna måndagskväll visades premiären av ”Sitt livs resa” i Horreds bibliotek. En mysig liten publik gästade biblioteket och föreställningen kunde ÄNTLIGEN ha premiär på västkusten!

Pjäsen uruppfördes sommaren 2006 av en teatergrupp i Knivsta församling, som även var med och skrev manus tillsammans med mig. Under vårterminen har det övats in av elever här på skolan och vi har gjort en ”Sitt livs resa- Helsjöversionen”. Det är häftigt hur ett manus har sitt eget liv när engagerade människor tar det till sig.

Men nu ikväll, som sagt, visades pjäsen i Horreds bibliotek. Och på onsdag kl. 14.25 bjuds Helsjön på en föreställning. Så mer än såhär vill jag inte skriva. För något måste finnas kvar att suga på tills dess…

Foton: Kattis

Av Katarina Lundberg | 100510

Sicken cirkus

I måndags bjöds det på barnföreställning på Helsjön. ”Sicken Cirkus” var titeln och det var verkligen en cirkusshow att minnas! För var någonstans tidigare har du sett elefanter som gör jazzsolon med sina snablar, en lejonhona som dansar med starke Adolf till en smäktande gitarrtango eller popcorn som blir gröna med hjälp av en trollformel? Det var inte bara de över hundra barnen som hade roligt under föreställningen, för även jag som var ljusansvarig tyckte det var en kanonshow! Stor eloge till alla på musiklinjen som har fått ihop denna föreställning!

Foto: Janne Modin

Foto: Janne Modin

Foto: Janne Modin

Foto: Janne Modin

Foto: Janne Modin

Foto: Janne Modin

Av Katarina Lundberg | 100504

Bakom kulisserna

Just nu är det livat på Helsjön. Det bubblar av energi på många håll. Idag är det precis en månad kvar till skolavslutningen och det märks att det finns många järn i elden. På musiklinjen har vi antagningsprov den här veckan, samtidigt som en barnföreställning sätts upp. I matsalen springer musikelever runt i elefantkostymer och Aladdin-byxor bland pirriga sökande.

Välkomnande gullvivor! Foto: Kattis

Ser du änderna? Foto: Kattis

Att få vara med och välkomna blivande Helsjöelever är roligt! För det är lätt att vara glad och prata gott om det man tycker mycket om. Och det gör jag. Både skolan och musiklinjen! Det är också roligt att få se hur antagningsproven går till från ”andra sidan”. Bakom kulisserna, så att säga. ”Det är inte de sökande som sätts på prov, utan det är de som prövar oss”, sa en lärare under proven igår. Och jag kan inget annat än att hålla med.

Full koll i kaoset! Foto: Kattis

Scen- och ljusfix sent ikväll. Foto: Kattis

En cirkus kommer till Helsjön på fredag innan lunch. Men det är på måndag det ”smäller” på riktigt. Då ska hundra barn komma till aulan för att titta på föreställningen som nu repas in.  Fast nu ska vi inte avslöja för mycket…

/Kattis och Hanna

Av Katarina Lundberg | 100428

Två konserter på en vecka

I förra veckan hade vi två konserter på musiklinjen. En kvällskonsert i Istorps kyrka på torsdagen och en lunchkonsert i Göteborgs domkyrka på fredagen. Konserterna innehöll solonummer, rörelsegestaltning och flera körstycken. Här kommer några foton och ljudklipp. Bilderna är från Istorp och inspelningarna från domkyrkan. Temat för konserterna var ”fönster”.

Foto: Janne Modin

Foto: Janne Modin

Foto: Janne Modin

Foto: Janne Modin

”Sing unto the Lord”

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

”Ave Maria”

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

”Kärleken kommer och kärleken går”

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Foto: Janne Modin

Foto: Janne Modin

Foto: Janne Modin

Foto: Janne Modin

Av Katarina Lundberg | 100426

”Interdependence”

Det haglade i tisdags. Igår snöade det. Utanför kyrkan i Istorp blåste det i eftermiddags lika starkt som vid havet. Vad är det som händer?? För en vecka sen satt vi ute och åt på altanen och drog upp tröjan för att sola magen. Nu vill vi helst ha vantar och halsduk när vi är ute. Bilden nedan är visserligen inte tagen nu i veckan, men de senaste två morgnarna har det varit frost i gräset.

Island har fått ett vulkanutbrott. Kanske kan det vara det som orsakat det plötsligt kalla vädret. Läs artikeln: Kallare väder efter vulkanutbrott. Det är svårt att veta om det är vanligt ”aprilväder” som vi nu blir utsatta för eller om det kalla vädret är ett resultat av utbrottet. Att vi inte kan flyga på utlandssemestern eller sitta ute i solen är ”småsaker”, ”dagens i-landsproblem”. Men det är inte småsaker när människor och djur far verkligt illa av vulkanutbrottet.

För mig blev det ett ”a-ha” när jag började förstå att det som hänt inte var på låtsas, på film. Vi är små myror som ingenting kan göra, egentligen, när vulkanutbrott, jordbävningar och tsunamivågor sker. Vi kan inte styra dem, ta patent på dem eller på andra sätt ”stå över dem”. När vulkaner sprutar lava finns det inget parti som kan säga ”vi sänker skatten för att du ska få mer pengar att köpa godis för”, för pengar eller godis är ingenting värt när det handlar om liv och död.

”Interdependence” är ett ord som jag kommer att tänka på. Det handlar om ömsesidigt beroende. För även om ord som ”frihet” och ”självständighet” är högt ansedda i Sverige, kan vi inte sticka under stolen med att vi minsann är beroende av det som händer med människor och natur i länder runtomkring oss. Island är bara ett exempel. Interdependence hjälper oss att förstå att vi behöver andra för att leva, för att ens vara till på denna jord.

Så är det också med relationen till Gud. Vi behöver Gud för att leva på riktigt och bli ödmjuka, och Gud behöver oss för att kunna verka här på jorden. För det är genom människor som Gud handlar. Och det är vi som fått ansvaret att ta hand om skapelsen, att få sköta om den som vi sköter om våra barn eller vår egen trädgård. Guds barn och Guds trädgård är HELA JORDEN. Inte bara familjen Lundberg eller gräsmattan på Helsjön. Gud ger oss insikt om att vi inte är livets centrum, och det gör också ett vulkanutbrott.

”Intet kan mig skilja från Guds kärlek,

intet kan mig skilja från Guds nåd.

Varken krig eller död, icke djupaste nöd,

kan mig skilja från Guds kärlek” (psalm 690)

Av Katarina Lundberg | 100422

Temadag med ”Rätt-Vis”

I torsdags hölls en temadag med temat ”Rättvisa” på skolan. En rad aktiviteter hade ordnas av vår GPS-grupp (Globalt perspektiv solidaritet). Det första hände på förmiddagsfikat, när vi trodde att vi som vanligt skulle gå och fika. Men nej, nej! Vid matsalens dörrar blev vi tilldelade varsin lapp (som senare bestämde vilken grupp vi tillhörde) och blev hänvisade till varsin plats. Det fanns tre olika standardnivåer på fikat:

1) Lyxfika med levande ljus, bordsservering och kakor och frukter i överflöd.

2) ”Normalt” fika med ett kakfat vid varje bord.

3) Fika på golvmattor med en kåsa att dricka ur och ”kaksmulor”. Här fanns ordningsvakter istället för servitörer.

Foto: Janne Modin

Det hände en del under fikat. De som fikade på golvet gjorde en kupp och tog en stol till en kvinna med ont i ryggen. Därmed tog vakterna kaksmulorna. Lyxfikarna började kasta kakor inrullade i servetter, men golvfikarna ville inte ha kakor. ”Är det inte bättre att fråga de fattiga vad de själva vill ha?”, uttycktes det mycket talande. För hur kan vi i västvärlden veta vad utvecklingsländer mest av allt behöver? Inte är det vår standard och våra normer som är ”det enda rätta”.

Foto: Janne Modin

Dagen fortsatte med orättvis spökboll i gympasalen (där ena laget fick fötterna fastlindade vid varandra eller fick röra sig flera personer i en rockring), ett rättvist spel (där de intjänade pengarna kunde växlas till kakor och frukt, men där den med mest pengar närsomhelst kunde behöva ”ge alla sina pengar till motståndaren till vänster”) och organiseringen av riket ”Botania”, där landets rättigheter skulle sättas upp. När det bara blev fyra rättigheter kvar var ”rent vatten”, ”sjukvård” och ”utbildning” högt prioriterade, samtidigt som ”betald semester”, ”fritt internet” och ”kläder” fick ryka.

Foto: Janne Modin

Efter lunch bjöd sex elever från Sundsgårdens folkhögskola oss på teatern ”Rätt-Vis”. De tog upp de komplexa och ibland skrattretande sätten att arbeta med rättvisa. Till exempel är det inte lätt att vara medveten om all miljöpåverkan när man ska gå och handla. Vi kan knappt handla någonting då! För plasten på isbergssalladen, som odlats i växthus och som jag gått och handlat i med mina skor i plast, som säkert tillverkats av ett barn i Kina, är inte bra ALLS…

Foto: Janne Modin

Budskapet var: ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.” För trots att det finns mycket orättvisa i världen behövs just DU för att kunna ställa saker och ting ”till rätta”. Det är inte meningen att 25 % av jordens befolkning ska ha 75 % av alla resurser, eller att barn varje sekund dör av svält. Det är för tungt att axla ansvaret alldeles själv, men det det ”lilla” du gör gör skillnad. Hur du behandlar andra i din omgivning och att du visar att DU BRYR DIG- om hur andra mår, hur vår värld mår och att du själv mår bra.

/Kattis

Av Katarina Lundberg | 100419

Fabians 4 Four till FINAL!

Den 8 april kl. 19.30 smällde det på Sticky Fingers i Göteborg. Då lirade Fabians 4 Four i semifinalen i musiktävlingen Emergenza. Det är en tävling för oupptäckta band i Sverige, med två deltävlingar innan finalen. Alla i publiken får varsitt röstkort och det gäller att få tillräckligt många röster för att komma vidare som band till nästa deltävling. I torsdags var det semifinal (deltävling 2) och fyra band skulle gå vidare.

Foto: Janne Modin

”Det är roligare att ta femman sen..,”, sa killen i cowboy-hatt som läste upp röstresultatet när alla band spelat färdigt och röstningen var avgjord. Han läste upp resultatet bakifrån, och ännu hade F4F inte lästs upp. När det bara var två band kvar- det som kom etta och det som snopet var utslaget på femte plats- trodde killarna att det var kört. ”Åh nej, typiskt!” Men så fick de höra att de hade VUNNIT hela semifinalen, med hela 123 röster! Det var en stor marginal ner till tvåan, trots att det fortfarande var påsklov och många trogna Helsjövänner inte kunnat komma. Uppskattningsvis 90 okända personer hade gett dem sina röster!

Foto: Janne Modin

”Ja, inte trodde vi det när vi uppträdde på Helsjön förra året”, sa Zacke nu i veckan. Fabians 4 Four är ett band som bildades på Helsjön för ett drygt år sen. Några elever på skolan, en annan elevs brorsa (som sen började på skolan) och hans trummis-kompis. Ja, kan det bli bättre? Det lustiga är att Jerker (brorsa/elev),  Tobbe (trummisen) och yttligare en kompis (Lajo, som var med i bandet i början) kom på namnet ”Fabians 4 Four” innan de lärde känna Fabian. Det var som som gjort för att starta ett band med en sångare med samma namn!

Foto: Kattis

Den 21 maj är det FINAL i Emergenza, på Sticky Fingers i Göteborg det med. Då får alla trogna och nya fans åka dit och heja bandet vidare. Men då finns det en jury med i bilden, om jag förstått det rätt. Just därför behövs allt stöd i världen!

Ser du vem som är vem?

Gå in på YouTube och sök på ”Fabians 4 Four” så hittar du video från den 7 april. För bättre ljudkvalité går du in på Fabians 4 Four på myspace (genom att klicka på länken). Min favorit är C-song, som även blivit till ringsignal på mobilen (tack vare Emelie Alm ). Men F4F är ett live-band, så kom och lyssna på dem den 21 maj!

Foto: Janne Modin

Stort GRATTIS från Kattis, killar!

Av Katarina Lundberg | 100414

Nyheter | Konferens | Bed & Breakfast | Allmän linje | Bibellinje | Musiklinje | Grundkurs | Bibelskola XP | Folkhögskola