Start » Lärareblogg

Ett pinsamt och ett fint citat

Jihoo, nu drar vi igång igen efter höstlovet! Eller hur?

Ibland kan det kännas lite segt när man ska starta igång sin motor efter en lång paus, men visst är det också skönt när vardagen börjar rulla?

Ibland tänker jag på hur viktigt det är att vi fyller vår vardag med meningsfulla saker om vi vill undvika att kasta bort livet på ingenting. Man vill ju inte gärna se tillbaka på sitt liv när man är 85 och behöva tänka att man har svamlat bort sina dagar. Eller ifall jag skulle trilla av pinn i morgon – vad är det jag har missat då? Inte för att jag känner att jag nödvändigtvis måste ha bestigit Mount Everest och tagit dykarcertifikat innan jag dör, men det vore bra synd att tappa bort livet bland en massa måsten och tråkigheter.

Det finns ett urfånigt citat (som jag har sett att bland annat drottning Silvia brukar hänvisa till och som jag skäms för att skriva här) men som säger någonting om en sorts frustration som man kan känna när vardagen inte riktigt är som man vill att den ska vara:

Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet.

Man får komma ihåg att göra de där sakerna som får en att skratta lite inombords och som förgyller dagarna med ett tunt, genomskinligt skimmer!

Nu är det i alla fall november och rätt så grått och rått om kvällarna, så därför avslutar jag med ett absolut favoritcitat av Vilhelm Ekelund som är mycket finare än det pinsamma citatet ovan. När jag går hem från jobbet brukar jag viska det tyst för mig själv, och då ryser jag lite. Jag tror att orden är nästan magiska, för det blir absolut ett litet, litet hemligt skimmer i luften när man säger dem:

Grå faller du, tysta afton

Vackrare än så blir det inte en måndag i november kl 16.37.

Av Anna Aspegren | 081104

Höst

Idag skiner solen. Löven utanför fönstret är härligt rödgula. Fråga: Skall jag njuta av detta, eller bekymra mig över att det blir mycket att räfsa? Jag tror jag väljer att njuta och funderar samtidigt på hur läckert det är med variation. Det är inte roligt när det inte är roligt, samtidigt som det i backspegeln ofta är det tråkiga som ligger till grund för det roliga. Jag gillar hösten, då är det legitimt att sätta sig och kura, eller gå ut och känna den friska luften och kylan som biter i kinderna. Jag behöver inte göra mig till, då blir jag lite mer avspänd. Ingen begär att jag skall vara glad, då blir min glädje äkta på ett annat sätt. Vad vill jag nu säga med det jag skriver? Kanske bara detta att om jag kan uppskatta variationen runt omkring mig, vare sig det är natur, människor eller vad jag just nu arbetar med kanske jag lättare kan sluta leva mitt liv i längtan efter vad som var och kommer och leva i det som är just nu. Det är väl det som är livet….

funderar

Peter

Av Peter Landgren | 081014

Hur var det på 90-talet egentligen?

Förra veckan blev hela skolan bjudna på disco. Och inte vilket disco som helst utan nostalgidsco a la 90-tal. Men hur var det nu då på 90-talet? Många pannor veckades under det att vi sökte i våra hjärnors minnesarkiv efter musik, kläder och händelser. För egen del gick jag ut på nätet för att leta ideér till kvällens klädsel. Men det var inte så självklart att hitta känslan och stilen så jag började att fråga runt bland elever och personal vad de mindes. Och jag fick höra om allt ifrån dagisfröken Lotta i leopardmöntrad tröja till mellanstadiets Spice girls look alike drömmar, via högstadiets krossade förälskelser till min egen era av småbarnsföräldratrötthet. Men sedan kom jag på det. På ett disco måste det ju finnas föräldrar som vaktar, tröstar och fyller på popcornsskålen. Så var kvällens roll och klädsel given – föräldralooken.

Tänk att jag innan kvällen var till ända både hade mött Spice girls och Backstreet boys, gratulationsdunkat vinnaren i limbotävlingen i ryggen samt fått fika ihop med kvällens danstävlingsvinnare – inte illa för en förälder på disco.

Av Elisabeth Karlsson | 081010

Krögaren hade varit elev på Helsjöns folkhögskola

I onsdags åkte vi på konstlinjen på konstrunda till Mjällby och Hishult i Halland. På Mjällby konstmuseum såg vi en utställning av Lena Kronkvist och blev mycket berörda av den.

Sedan bar det av till Hishult som ligger vid världens ände (en bit från Laholm). Hade missat maten på vägen ner och väl i Hishult fick vi höra att alla tre matställen som fanns där var stängda. Utanför Gästgiveriet blev vi ändå välsignade av en gräsklippande granne som visade sig vara ägare till stället. Han fixade världens godaste strömmingsflundra!!

Denna eminenta krögare visade sej vid närmare granskning vara gammal Helsjöelev från 60-talet. Hishult blev plötsligt världens navel för oss! Mätta i magen såg vi ytterligare en strålande utställning, denna gång av keramikern Eva Bengtsson, hemmahörande i Frillesås.

På kvällen hade vi samkväm med spel och spel och spel och inte minst en fotbollsmatch.Det blev en lyckad tillställning.

Nöjda hälsningar Petra och Kerstin

Av webbadmin | 081006

Vad är väl det mot en bal på Helsjön?

I onsdags kväll var det dags – Vårbal på Helsjön!

Det börjar med mingel, alla vill se allas kreationer. Balklänningar, jeans, otvätt hår eller håruppsättningar som skulle få en filmskådespelare att blekna. Det är glädjande att se denna mångfald av människor och hur vackra vi alla är på vårt alldeles egna sätt.

Minglet övergick till att hitta sin plats vid bordet – var har jag hamnat i år? I år hamnade jag bland grundkursen distans. Vi åt gott och samtalen avlöstes ofta av skratt. Kvällens toastmaster Jonas Strandberg lotsade oss väl igenom måltiden. Ett av de stående inslagen på Vårbalen är etiketterna på ciderflaskorna. Vår fotograf Janne Modin har haft ett helt år på sig att plåta skolans kursdelagare i smickrande och mindra smickrade sammanhang och denna kväll blev mycket avslöjat!

Av vår toastmaster fick vi också höra talet till kvinnan och Bea Tesslie svarade med talet om mannen. Bea hade åskådningsmaterial – Jonas Renström. Åldermannen bland kursdeltagarna Mikael Lyckros höll ett lovtal till Helsjön och vad det inneburit att fått studera vid Helsjöns folkhögskola! Jannike Johansson Lilja läste dikt på värmländska och en på svenska om tummen. Efterrätten åts upp och nu väntade – dansen.

Denna vårbalskväll valde skolans rektor att gå hem och lägga sig, så om dansen får ni själva drömma om – med vad är en bal på Helsjön utan dans?

Av Lise-Lotte Wallin | 080516

Nu är den snart här

Kan du tänka dig något bättre än att upptäcka nya spännande saker tillsammans med andra. Kan du tänka dig något bättre än att resa i ett nytt område av världen där du aldrig satt din fot förut, ett av dig själv outforskat område som dessutom tillhör något av det vackraste Sverige har att erbjuda (vilket inte vill säga lite så här års).

Kan du tänka dig allt detta tillsammans med ett underbart väder och underbara människor. Då kan du också göra dig en bild av hur jag upplevde den resa Allmän linje gjorde till Österlen i Skåne den 5 -6 maj.

Den första resdagens program innehöll mycket utan att det för den skull kändes stressigt. Efter att ha fikat vid Örkelljunga kom vi, strax efter tolv, ner till Brösarps backar i nordligaste delen av Österlen. Ett häftigt böljande landskap av gräs- och blombevuxna kullar (fråga Gunnar om vilka blommor) Utöver landskapet beundrade vi också några starka gossar som försökte välta ner en stor sten från en kulle.

Sedan fortsatte vi söderut och stannade för att äta lunch vid Stenshuvud, ett hårt berg som stått emot istidens tryck och avskrapningar (fråga Gunnar). Efter lunchen gick många av oss upp och ut på själva ”huvudet” för att beundra utsikten, man kunde se ända till Bornholm (och kanske Polen). Sedan beundrade vi några tappra människor som mot allt bättre vetande fick för sig att klättra nerför stupet ner mot havet. Själv hade jag tappat huvudet och följde med.
Det gick bra.

Nästa stopp var , en senmedeltida borg unik i sitt slag eftersom nästan alla liknande byggnader från denna tid antingen rivits eller byggts om. En mäktig byggnad, med två meter tjocka murar, och diverse lömska anordningar för att kunna ta ihjäl en anstormande fiende.

Efter detta var det dags att ta sig till vandrarhemmet i Backåkra där vi skulle stanna över natten. Det gick sådär då vi i stället kom till Dag Hammarskjölds gård, och där får man inte sova över såvida man inte tillhör Svenska akademin. Men det var spännande att köra fel.

När vi inkvarterat oss på rätt ställe och ätit en excellent middag tog vi bussen till Kåseberga hamn där vi gick ur för att gå upp till Ales stenar. Där stod vi i solnedgången och beundrade Sveriges största skeppssättning (67 meter med 58 stora stenar) och diskuterade om det överhuvudtaget är en skeppssättning eller om Hasse Alfredsson helt enkelt hittat på alltihopa (Fråga Anna). Bäst som vi stod där förflyttades några av oss upp på stenarna. Vi förstod ingenting och vi kunde inte läsa oss till det heller. Men det gick bra.

Sedan var jag själv så trött att jag somnade, men jag sov inte som en sten.

I morgon är en annan dag och då vaknade vi till en utsökt frukost tillagad under glada hejarop från kamraterna i Allmän 3. Sedan började vi resan hemåt och stannade i Lund, som inte ligger i Österlen. Där tittade vi på Domkyrkan, beundrade den fascinerande kryptan med figurer, som precis som vi dagen innan i Brösarps backar, försökta välta sten. Det gick inte så bra för dem heller. Sedan fick vi lyssna på en tvättäkta lundastudent vid namn Johannes. I Samband med detta fick vi också reda på vem som sköt Olof Palme. Efter detta gick vi för att äta lunch och upptäcka Lund på egen hand (själv frågade jag Gunnar).

Till sist åkte vi hem och det gick bra.

Av Bertil Lans | 080509

Grillning på udden

Solen har strålat över Helsjön från en blå himmel för jag vet inte vilken dag i ordningen. Och än en gång är det bara att konstatera att Helsjön är en vacker plats. Och det är nu. Och det är här. För här är här där man är.

Strax efter klockan sju på kom Gregor och Elin och Timmy gående ner till udden fullastade med ved, mat och spel. Och en gitarr. Från skolan flöt en liten ström av människor. I sjön låg en bred solgata. Det kändes som om det skulle bli en trevlig kväll alldeles av sig självt.

Det blev det också. Några spelade kubb, fyra personer badade (Redan åtta grader i vattnet – jätteskönt!) och Leander filosoferade över den perfekta ”hålla om damen i soffan”-vinkeln.

Gregor imponerade flerfalt med sina vildmarkskunskaper. Nu vet jag hur det blir om man först gör en liten eld i mitten och sedan bygger lågt och brett med veden. Det blir en perfekt grillglöd och det tar inte lång tid.

Snart var det dags för korven och där satt vi och mumsade. Det är märkligt att vanlig enkel korv smakar så gott när man har grillat den ute. Det var studerande från alla linjer. Gitarren packades upp och ur den kom lite allt möjligt. Sebastian sjöng några rader ur en Cornelisvisa. Vi fick krusa lite och sen fick vi höra hela.

När solen gick ner bakom skogen blev det kallt och Gregor byggde upp en ny sorts eld, en sån som man blir varm av. Snart var det dags att gå hem. Fotboll på TV.

Det retar mig bara att jag inte tog någon bild. Min mobil hade jag lämnat i skolbyggnaden. Kanske någon annan kan bjuda på en. Hade varit så värt att kunna lägga upp en här.

P.S. Madde bjöd på en bild. Eldmästaren Gregor är den som har brandgul tröja.

Av Elisabeth Feldt | 080424

Astrid Lindgren-dag

På måndagen inföll läsårets sista kulturdag och dagens tema var Astrid Lindgren. Efter förmiddagsfikat fylldes aulan av figurer i underbara outfits – inte mindre än två Karlsson på taket med propeller på ryggen och allt. Nils Karlsson Pyssling var också där, och Rasmus på luffen. Flera Ronjor var vi, en Lill-Klippen och flera bortrövade damer från Mattisskogen. Vidare bland många andra var Skorpan Lejonhjärta, Emil i Lönneberga, pirater från Pippis pappas sjörövarskepp och ett par Annikor. Dock inte en enda version av Pippi Långstrump själv, trots att det var hon som kom att stå i fokus för dagen.

En liten eminent kompgrupp från musiklinjen med Joel på bas, Annika på gitarr, Rebecka på flöjt och undertecknad på piano ledde en liten stund när vi sjöng några av Astrid Lindgrens sånger – från Pippi, Emil (med alla hundra verser på Hujedamej sånt barn han var), Saltkråkan och Ronja. Inte klokt vilken bra musik det är i sin enkelhet.

Dagen till ära hade Helsjön en gäst: Catarina Eriksson. Hon undervisar i barnlitteratur på Högskolan i Borås och är expert på Astrid Lindgren. Under dagen lotsade hon oss intressant och energirikt genom Astrids litteratur i allmänhet och Pippi i synnerhet genom diskussionsövning och föredrag. Själva texterna stod i fokus och hur en både vuxen läsning och barnets läsning låter olika ljus falla på dem. Eller ur dem. Och Catarinas särskilda högläsningskonst måste upplevas live.

Och jo, vi är släkt med varandra och jo, vi har fått höra förut att vi är lika i sättet att vara. Och jo, när vi blir ivriga samtidigt kan det låta ungefär som Piff och Puff på julafton.

Av Elisabeth Feldt | 080423

Jag trodde det var vårens tecken

Jag tyckte att nästan allt gick i vårens tecken, solen sken, fåglarna sjöng, Helsjön låg som en spegel och vi fick njuta av en jättefin rytmikkonsert i onsdags och -

På väg mot våren
jag plockade nyss åt dig
dessa gröna blad
men- då singlade plötsligt
snöflingor ned på min arm.

Av Petra Voh | 080421

Samkväm

Vilket ord, gammaldags – ingen vettig människa kan väl använda detta ord idag!
Och jag som älskar det, samkväm – bekväm tillsammans med andra. Ett ord som
inte redan är fyllt med vad det kan betyda utan ger varje människa möjlighet att
själv fylla det.

Denna veckas samkväm – onsdagskvällen på Helsjön folkhögskola – var precis
ett bekvämt sätt att vara tillsammans. Det var öppet hus i rektorsgården och på
borden fanns spel, chips och läsk – bara onyttigheter så här efter fastan. Efter
sju fylldes så huset med studerande som kom och gick, spelade ett spel vid ett
bord för att gå vidare till en ny gruppkonstellation och nytt spel vid ett annat bord.
Små prat om spel och livet, det var helt enkelt mysigt och det var gott att vara
tillsammans. Ett gott samkväm i all sin enkelhet.

Av Lise-Lotte Wallin | 080410

Nyheter | Konferens | Bed & Breakfast | Allmän linje | Bibellinje | Musiklinje | Grundkurs | Bibelskola XP | Folkhögskola